lottatamminen

Helgen har gått ut på att spela volleyboll och chill i centris, åka bil, grilla utlåsta på mellus balkong mitt i natten, skrattat ihjäl oss, pizza på Najaden, hälsat på till Korpo, besökt Mellus stuga, varit på fest hos Linus, varit till Åbo & sånt massa sköj! :) Helgen känns som att den varit jätte lång men har hunnit med en massa och haft kul som fan! :)

Imorgon blir de Raballe och jag måste komma ihåg att ha kameran med och fulladdad och minneskort, annars blir ja sur! Men kmr bli khyyl ja! :)) Men nu måst ja fa å si att maten int bränns, ha de fint! ^^

Men nån som vet nån i Finland? Sverige har ju många menmen..

Men altså, vad blir man inte med tiden? Man lär sig ju? Att allt är så mkt lättare om man bara blundar när man tar sig framåt i livet. Att allt kommer som det kmr. Men sen, när.. Nä jag vet inte. Okej, alla gör misstag, även jag, även du, varje jävla mänska gör misstag. Det senaste misstaget jag har gjort var.. ; tydligen i helgen? Altså näääääää.. Ni kommer inte förstå mitt yrande i den här texten heller, men vad har det för skillna, för just nu skriver jag för min skull, inte för er. Men, altså fan vad man kan bli arg. Inte för att jag kanske är arg på just nån eller nåt (okej, där ljög jag, men bara lite), utan lixom så här.. man blir bara så fruktansvärt arg, besviken, frustrerad, irriterad och man vet inte riktigt vad man sen mera ska göra? Lixom.. Om vi ska komma ti saken då va?

Tänk dig att få ett hundra meters långt meddelande som i dina ögon bara skriker mot dig, en massa skit och man blir bara och stirra på det, ord efter ord, försöker ta in vad som står men bara inte klarar av det? För att man verkligen inte förstår nånting. Och så börjar en massa frågor snurra i huvudet, "har jag faktist sagt så där, har jag faktist gjort så där" och tillslut bara "nej, det där är inte jag" och du tänker och tänker, försöker komma på hur man ska förklara hur allt är, hur allt gått till, men du bara får den där känslan att ingen tror dig. Och hur mycket du än vet, att det inte har nån betydelse så länge du själv vet vad som egentligen sagts, vad man själv egentligen menat med allt, så stör det dig. Det stör dig så jävla mycket bara för att dina närmaste vänner tvivlar på dig. Det stör dig så mycket att du inte vet hur du ska förklara för att få nån att förstå. & det stör dig så jävla mycket, att det finns 1 sak som du skulle kunna säga som kanske skulle göra lite mer klarhet i deras tankar, & som har snurrat i din hjärna ända sen du hörde orden, men som du inte kan säga, för att du har lovat dig själv, för att du inte vill förstöra, och mest av allt för att du nästan med 100 % säkerthet vet, att det antagligen bara skulle göra allt värre, för att än en gång då skulle ingen vela tro på dig. Sanningen är alltid värst, eller hur? Men det stör dig, för hur mycket du än vet att du borde säga det, så kommer du inte, för du vill inte sjunka lika lågt. Och en till sak som bara får en att vela sjunka under jorden och som bidrar till att man blir så här känslokall som man tillslut tydligen blir, är när man lär sig att det tydligen är sant det där med att man skall bry sig mest om sig själv, för vad får man tillbaka om man försöker hjälpa nån i 'nöd'? Ingenting, om inte en massa jävla skäll och sura miner och folk som säger att  man inte ska lägga sig i, bara för att man försöker vara axeln nån kan gråta mot för att du vet hur jävla ont det tar att aldrig ha nån själv. Och det stör mig, att det kan bli så här stort drama av misstolkningar och bullshit, men ingen förstår. Ingen ser hur det kan hänga ihop, förutom du, men du orkar inte en försöka hjälpa nån att förstå, du orkar inte, för du är rädd för att hjälpa till ifall du bara skulle hamna ta emot skit igen, och för att du är rädd att du ändå inte skulle bli förstådd och än en gång skulle ingen vela tro dig. Men det stör dig också att du vet varför man inte vill tro dig, du förstår varför man väljer att tro på den andra, och det gör det bara svårare, för plötsligt känner du dig allt mer obetydlig och bestämmer dig för att verkligen inte försöka mer. & jag kan medge att jag kanske sa en sak som lät fel (men egentligen ser jag inte felet i det, men jag ser hur hon har vridit och vänt på orden), men då ska en annan person tänka på att den faktist höll med till 100 % med mig och även sa lite själv också, men ändå är det jag som är den som får ta mig?

Varför är ingen aldrig med på nåt skoj? Jag menar, varför sitter alla och angstar över att dom har så tråkigt men sen när man försöker få folket med och göra nåt skoj så då kommer en massa onödiga bortförklarningar och alla är massvis tråkiga? Lixom, näää skyll er själva ha tråkigt om ni tänker vara tråkiga, jag bara stärvar för att ingen aldrig är med och gör nåt "nytt". Världen är så rädd för nya roliga saker och mänskor.

Igår tog vi iaf Olga Volvon med på en tur till Åbo med Janina, mer än så hände de typ inte? På onsda åkte vi med flickgänget till Alexandras stuga och hade sköj där.

Skulle åka på Najaden öppningen ida och vidare till Korpo imoron för att fira att Böördi har fått motorn, men näj! Bränslepumpen är broken så har ingen båt ännu heller :'( det harmar så fuktansvärt mkt. Hoppas den har till nästa helg ifall vi skulle till rönnören med de 3. Nej men mer har jag inte att säga så ha de bra!

Men nu ska jag städa, ta fram kameran lite & hoppas på att Mikael hör av sig. (3 veckor kvar tills jag har min älsklings pojke hemma!! ♥)

Alloj! Har varit till kårkkis till Moa och planerat Spain och sånt :) Nu väntar jag mycket otåligt på mat för är förjävla hunrig, och mina ögon värker igen och inte är det kul nej. Men har inget intressant att skriva som vanligt!

-

Men Böördi får motorn fixad ida iaf, shönt. Skulle åka till porthamnen med den imorgon, men vet inte om vädret tillåter? Eller vist tillåter men vet inte om man orkar bli dyblöt när man grillar ^^ Men får se :)! Men ha en fin dag!

Flo Rida - Whistle,

Kavaj - H&M, topp - H&M, väska - H&M.

straight outta H&M ida.. shortsen vet jag inte ^^

En pojke med det finaste lendet och de underbaraste ögonen. För 19 år sen kom

Mikael till världen, och det är bland de bästa underverk som nånsin har hänt.

Men annars har man solat (ooch fått lite färg i ansiktet!) på Jimmys balkong med Janina, så där shöön dag med massa värme och fin sol! :) Vi diggar. Och så blev det en till Banana cream pie, göt. Men neej ska inte utråka er mer med mitt snack men som sagt PAINTEDBYTHESUN!

Hej & klicka gärna in er till min nya fotoblogg här!